Känner du igen nätbedrägerier? Bedrägerimeddelandet kan vara mycket smart
Det cirkulerar allt fler olika bedrägeri- och fiskemeddelanden. Många bedrägerimeddelanden skickas till exempel i någon myndighets, banks eller Postis namn.
Även om många bedrägerimeddelanden är lätta att identifiera, är andra meddelanden rätt trovärdiga. Till exempel en del bedrägerimeddelanden som skickas i Postis namn har kommit till samma kommunikationskedja i telefonen som de äkta, berättar Konsumentförbundet.
Genom fiskemeddelanden försöker avsändaren få tillgång till exempelvis personuppgifter, bankuppgifter eller användarnamn. Meddelandet leder ofta till bedrägerisidan, som kan vara missledande lika som den äkta. Också länken till meddelandet kan se riktig ut, eftersom enbart skillnaden mellan ett enda tecken räcker. I vissa fall har till exempel lilla bokstaven l ersatts med stora i.
Det cirkulerar också meddelanden där avsändaren hotar att publicera känsligt material om mottagaren eller till exempel publicera uppgifter som erhållits via ett dataintrång, om mottagaren inte skickar pengar.
I en del bedrägerimeddelanden som cirkulerade i början av året har man försökt styra hyrespremien till bedrägerikonton. Helsingfors stads bostäder Ab skickar aldrig uppgifter om hyrespremier till invånarna via textmeddelande, utan invånarna får alltid betalningsuppgifterna för följande år i december per brev. Uppgifterna kan också kontrolleras på Helsingfors stads bostäder Ab:s boendesida eller med hyrestillsynen.
Vem som helst kan bli lurad
Bedragarna blir allt slugare efter att människornas medvetenhet om olika bluffar blir vanligare. Vem som helst kan bli lurad.
Det bästa sättet att undvika bedrägeri är att fundera efter en stund innan man agerar. Det lönar sig alltid att stanna upp en stund innan man till exempel öppnar en länk som kommit per textmeddelande eller e-post. Uppgifterna om avsändaren kan vara riktiga även om det kan vara fråga om bedrägerimeddelande.
Niko Saxholm, direktör för infrastruktur- och säkerhetsfrågor vid Finanssiala ry, påpekar att det lönar sig att kritiskt bedöma ett meddelande som lite också verkar tvivelaktigt. Om man till exempel i ett meddelande av skattemyndigheten hotar att mottagaren hamnar i fängelse, om den förfallna skatten inte genast betalas, lönar det sig att fundera på om skattemyndigheten verkligen kan döma andra till fängelset.
Det lönar sig att berätta sina personuppgifter enbart om de verkligen behövs. Officiella organ ber inte om dem per e-post – bankerna ber inte heller om sina kunders bankuppgifter. Det lönar sig att direkt gå in på nätbanken eller andra viktiga webbsidor, inte via en länk som skickats till e-posten eller som hittats i Google.
I nätbutiker lönar det sig att betala med kreditkort, eftersom man kan be kreditbolaget radera debiteringen om beställningen inte levereras.
Det lönar sig också att anstränga sig för sina lösenord: även om det är lätt att använda några bekanta lösenord är det även en stor datasäkerhetsrisk. Varje tjänst bör ha ett eget lösenord, och det lönar sig att regelbundet byta ut dem. Det lönar sig att använda tvåfaktorsautentiseringen om det finns möjlighet till det. Även hanteringsapplikationen för lösenord kan tas till hjälp.
Blev du lurad?
- Om du har förlorat pengar, meddela om saken till kundtjänsten i din egen bank. Gör också en brottsanmälan.
- Om en bedragare försöker utpressa pengar genom att hota med att avslöja känsligt bildmaterial, byt lösenordet i din dator eller ditt konto. Svara inte på meddelandet, lämna inte ut koder eller utför inte penningtransaktioner.
- Du kan också kontakta brottsofferjouren.