Kontorsbord, tvättmaskiner och tv-apparater – man lämnar varje vecka sådana saker till Hekas avfallspunkter som inte hör dit 

Underhållsmästare Ville Laamanen öppnar dörren till ett avfallsutrymme och kontrollerar situationen: i mitten av utrymmet finns ett skrivbord som inte längre används och någon har lämnat ett strykjärn i ett hörn. Laamanen kör sin traktor till avfallsutrymmets dörr, lyfter bordet och strykjärnet med skopan och transporterar dem till en tillfällig förrådscontainer där de får vänta på att Hekas samarbetspartner hämtar dem och återvinner dem på behörigt sätt. Tidigare samma morgon har Laamanen redan avlägsnat en sängstomme från avfallspunkten vid en annan fastighet.  

– Bord, skoskåp, tvättmaskiner, tv-apparater… i värsta fall har jag avlägsnat divansoffor från avfallsutrymmet, räknar Laamanen upp saker som han har avlägsnat från avfallspunkter. 

Varje vecka lämnar man ett stort antal sådana saker till avfallspunkterna vid Hekas hus som inte hör dit. Avfallspunkterna är avsedda för vanligt hushållsavfall, det vill säga bioavfall, returpapper och kartongförpackningar, plast- och glasförpackningar, småmetall samt blandavfall. Möbler och andra stora föremål, el- och elektronikavfall samt farligt avfall, såsom målarfärger och lösningsmedel, ska lämnas till exempel till en Sortti-station på behörigt sätt. Hemmets elapparater och elektronik som inte längre används kan ofta lämnas avgiftsfritt till en affär som säljer hemelektronik. 

Föremål som inte hör till avfallsutrymmet gör det svårare för såväl invånare som de som hämtar avfallet att röra sig i utrymmet, ökar husens kostnader för avfallshantering och därigenom hyrorna samt medför extra arbete för fastighetsskötseln. 

– Vi städar förstås avfallsutrymmena när vi hinner, men allt detta tar tid från åtgärdandet av problem i bostäderna, säger Laamanen.  

I arbetsuppgifterna för Laamanen och Hekas övriga underhållsmästare ingår maskinarbeten, såsom snöplogning och sandning, samt mindre reparationer i fastigheterna och bostäderna. Fastigheterna sköts huvudsakligen av fastighetsskötare som städar upp avfallsutrymmena och skräp från gårdar samt tömmer papperskorgarna på gårdarna. En fastighetsskötare sköter vanligtvis 1–4 fastigheter.  

Städning av avfallspunkter tar tid från andra underhållsarbeten 

Laamanen ansvarar för bortförande av sådant avfall som inte hör till avfallsutrymmet vid sammanlagt 13 Heka-fastigheter. Underhållsmästarna strävar efter att kontrollera alla avfallspunkter en gång i veckan. Oftast tar rundan på måndagar cirka 2–3 timmar. Vid behov besöker man avfallspunkterna också senare under veckan om fastighetsskötare eller invånare gör anmälningar. Heka önskar att invånarna utöver att meddela om föremål som inte hör till avfallspunkterna också skulle göra felanmälningar om bristande sorteringsanvisningar samt om avfallskärl, belysning, dörrar och lås som gått sönder. 

Utöver bortförandet av föremål som inte hör till avfallspunkterna ökas fastighetsskötselns arbetsbörda också av avfallsutrymmenas allmänna orenhet och avfall som inte sorterats rätt. Laamanen berättar att en del av husen är renare än vissa andra. 

– Vissa hus är rena och det finns sällan skräp på golvet. Men det finns också hus där man måste städa flera gånger i veckan. Tidigare när jag gjorde en runda så städade min kollega upp skräp från ett avfallsrums golv med en skovel. Det fanns flera skovlar skräp. Ibland verkar det som om att man bara öppnar avfallsutrymmets dörr, kastar in påsen och går iväg, säger Laamanen. 

Det största problemet vid avfallspunkterna är vanligtvis insamlingskärl för kartong som är för fulla. Det är viktigt att komma ihåg att platta till papplådor innan man slänger dem i insamlingskärlet för att spara utrymme. Man måste också vara noggrann med bioavfall: matrester utanför avfallskärl och insamlingskärl som lämnats öppna lockar råttor. 

– Allt avfall borde slängas i insamlingskärlen. Om det närmaste kärlet är fullt, så kan man ta några steg och slänga soporna till kärlen som inte är fulla längst borta i utrymmet, påminner Laamanen.  

För närvarande är cirka 40 procent av det blandavfall som HRM samlar in matavfall och annat bioavfall, som borde sorteras i kärlet för bioavfall. Det är viktigt att sortera bioavfallet, eftersom det kan användas för att producera kompostjord och biogas. Bioavfall som slängts bland blandavfall bränns. Det ökar också avfallsmassans fuktighet och minskar därigenom betydligt mängden energi som fås från blandavfallet som bränns. Det är också viktigt att sortera till exempel glas-, metall- och plastförpackningar för att de ska kunna utnyttjas som råmaterial för återvinningsmaterial.  

Avgifterna för avfallshanteringen påverkar hyran 

Sortering av avfall är en miljögärning, men också ekonomiskt förnuftigt. Insamling av blandavfall är klart dyrast av alla avfallstyper. Heka försöker effektivisera avfallshanteringen och uppnå miljö- och ansvarsmål bland annat genom att handleda och uppmuntra invånarna att sortera sitt avfall så bra som möjligt.  

– Alla avgifter som vi måste betala påverkar också invånarnas hyror, säger Hekas miljöexpert Mikaela Lindfors.  

– Återvinningsprocenten hos Heka är fortfarande något lägre än medelvärdet i Finland, även om vi har försökt styra invånarna. En del av invånarna är aktiva och ivriga men en del inte så mycket. Det kostar också mycket för oss när man lämnar till exempel möbler i avfallsutrymmet, säger Lindfors.  

Återvinningsgraden för hushållsavfall i huvudstadsregionen 2022 var cirka 46 procent. Enligt EU:s mål ska dess medlemsstater senast år 2025 återvinna 55 procent av kommunalt avfall. HRM-områdets mål för samma år är att öka återvinningsgraden i huvudstadsregionen till 60 procent. 

På väggarna i Hekas avfallspunkter finns sorteringsanvisningar med bilder och på avfallskärlen finns tydliga anvisningar om vilket avfall som kan slängas i dem. Sorteringsanvisningarna finns också på Hekas webbplats på tre olika språk. Länkar till HRM:s sorteringsanvisningar finns också på HRM:s webbplats. I avsnittet Ekoekspertti i appen Heta som är avsedd för invånarna finns tips för sortering och hållbart boende i allmänhet. I Ekoekspertti finns också små utmaningar med hjälp av vilka man kan fundera på och pröva olika saker för en hållbar vardag och hållbart boende. Invånarna kan också fråga fastighetsskötarna om råd i problem som gäller sortering.  

– Det är svårt att nå alla invånare och få dem att bli intresserade och agera enligt anvisningarna. Alla förstår kanske inte att någon annan måste städa upp avfallsutrymmena efter dem och bortföra deras saker – de försvinner inte av sig själva. Föremål som inte hör till avfallspunkten transporteras inte till återvinning med det övriga avfallet, utan fastighetsskötarna måste hämta och transportera dem separat, säger Lindfors.  

– Lyckligtvis kan varje invånare påverka renheten i avfallsutrymmena och trivseln i det egna huset genom sina egna handlingar, uppmuntrar Lindfors.